Såg en intressant kortintervju med Jan Wifstrand publicerad på Dagens Media där han spår att annonsmarknaden på nätet kommer att dyka. Som nästan alltid när ”tidningsmänniskor” pratar nätet så tycker jag att Wifstrand uppvisar en oförmåga att skilja på webb och internet och har märkligt svårt att förstå det nya medialandskapet.
Bloggarna utses av Wifstrand till vinnare i lågkonjunkturen med det något grumliga argumentet att de bedriver ”halvideell verksamhet” och därför inte har så stora kostnader som exempelvis DN. Det Wifstrand missar är ju att tidningarna på nätet har en unikt hög kostnad för att generera sitt annonsutrymme (jämfört med alla andra annonsfinansierade internetverksamheter).
Även om tidningen finns på nätet är modellen den traditionella där journalister avlönas för att skapa ett innehåll som sedan ska attrahera besökare som genererar säljbara annonsvisningar. Vi pratar alltså om den traditionella publicistmodellen med en avsändare och ett antal mottagare av informationen.
Den modellen är förstås svår att få lönsam eftersom varje extra annonsvisning blir så dyrbar att producera (dubbelt så hög uppdateringsfrekvens på nyheterna = mer annonsvisningar men samtidigt större redaktioner/mer personal/mer inköp av licensierat innehåll). Tittar vi dock bort från den ”traditionellt” publicerade webben ser vi en mängd nya ”mediaföretag” som har andra modeller för att skapa sitt värde (annonsvisningarna). Det som förenar dem är att de till stor del handlar om tjänster snarare än publicerat innehåll. När en internettjänst väl är utvecklad och lanserad sköter den sig till stor del själv. Om den är bra och uppfyller människors behov så kommer de att använda den flitigt. Utgivaren/ägaren behöver inte göra någon handpåläggning varje dag för att fylla på med innehåll. Användarna genererar själva värdet när de använder tjänsten för att tillfredsställa sina egna behov av att kommunicera, umgås, underhålla, uttrycka sig, osv. Tjänsterna är inte beroende av att en publicist varje dag går in och adderar material – det gör ju användarna själva.
När vi dessutom vet att webben endast är ett hörn av internet och att den mesta tiden och engagemanget från internetanvändarna finns i det större ”internet” så är det märkligt att tidningarna har så svårt att skilja på publicerad webb och internet och förstå vad människor idag använder internet till.
Sen att tidningarna själva eroderar annonsvärdet på sina webbsajter genom att smutsa ner dem med en uppsjö av olika annonsformat som varken går att ta bra betalt för eller får speciellt höga observationsvärden är en annan historia. Användarna flyttar obarmhärtigt till webben – frågan är bara om tidningarna orkar se om sitt hus och introducera färre och större annonsformat som de kan ta lika bra betalt för som i papperstidningen samt utveckla interaktiva internettjänster som skapar volym av annonsvisningar utan allt för mycket manuell handpåläggning. Gör man inte det kommer man aldrig att klara klivet över till ett liv på webben utan man kommer att fortsätta betrakta internet som en ”hype” utan att riktigt förstå vad det handlar om.
- Fredrik
Läs vad andra bloggar om:jan wifstrand, dn, marknadsföring på internet, webben
